Tarminkontinens – det är dags att vi pratar om det

Många människor undviker att berätta för sin läkare eller vårdgivare om sina problem med tarminkontinens. Istället kanske de uttrycker klagomål kring saker som klåda eller andra relaterade problem som är mer bekväma att prata om. Detta kan vara viktigt att komma ihåg som vårdgivare. I den här artikeln förklarar vi vad tarminkontinens är tillsammans med några av de vanligaste orsakerna och sätt att behandla det.   

En sammanfattning av tarminkontinens

Tarminkontinens, även känt som , innebär att avföringen töms ofrivilligt. För att tarmen ska fungera korrekt och undvika läckage måste nerverna och muskulaturen runt slutmuskel och anus samarbeta i ett komplext system. När systemet misslyckas uppstår tarminkontinens. 
 
Tarminkontinens kan även orsakas av förstoppning eller diarré. Det är därför viktigt att du som vårdgivare vet vad de olika avföringskonsistenserna betyder när du behandlar eller hanterar någon som lever med detta problem.

Vanliga orsaker

Tarminkontinens kan orsakas av flera olika anledningar som diarré, förstoppning eller en nerv- eller muskelskada. Människor som lider av sjukdomar som påverkar det centrala nervsystemet (till exempel multipel skleros, Parkinsons, ryggmärgsbråck, stroke, etc.) har ofta förstoppning eller tarminkontinens. Detta beror på att nervvägarna skadas. Om nerverna som kontrollerar slutmuskeln eller muskulatur som identifierar skadad avföring kan detta orsaka förstoppning eller
 
Många olika läkemedel kan orsaka tarminkontinens genom att påverka tarmfunktionen, slutmuskeln eller din kognitiva medvetenhet. Tarminkontinens kan också uppstå om du har inflammatoriska sjukdomar som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit som båda orsakar diarré vilket i sin tur kan leda till läckage. Lös avföring och trängningskänsla kan få även den starkaste bäckenbotten att läcka om det inte finns en toalett nära nog.
 
Även en vanlig förkylning kan bidra till tarminkontinens. Äldre personer med en medicinsk diagnos kan vara orörlig, lida av kognitiva nedsättningar och/eller uppleva att de tappar aptiten och får svårigheter att dricka tillräckligt mycket vätska. Alla dessa faktorer kan öka risken för .

Förstoppning

Kronisk förstoppning kan göra att hård avföring formas i ändtarmen och som sen blir för hård för att få ut. Detta kan leda till att muskulaturen kring anus och ändtarm tänjs ut och försvagas. De försvagade musklerna kan hindra analens slutmuskler att stängas ordentligt, vilket resulterar i avföringsläckage. 

Diarré

Avföringsläckage vid diarré är vanligtvis inte ett tecken på kronisk men är svårare för ändtarmen att hålla kvar än vanlig avföring. 

Hemorrojder

Om du lider av hemorrojder kan det vara svårt att sluta anus helt, vilket kan leda till att avföring läcker ut.

Hur behandlas tarminkontinens?

Behandlingarna för tarminkontinens varierar beroende på den underliggande orsaken till problemet, men målet är alltid att reglera tarmrörelserna och göra nödvändiga ändringar för att återfå en frisk avföringskonsistens. 

Undvik förstoppning

Träna, drick mycket vatten och lägg till mycket fiberrik mat i din diet.

Behandla diarré

Att behandla orsaken till diarré, som kan bero på en infektion i tarmarna, kan även ta bort din . Se till att du ser över dina läkemedel för att ta reda på hur de påverkar tarmarna. För många laxerande medel kan vara vad som orsakar bidrar diarré.

Stärkning av bäckenbotten

Att träna muskulaturen i bäckenbotten genom knipövningar kan också hjälpa samt att sitta i en ställning på toaletten som underlättar tömningen. Kirurgi kan vara ett alternativ om ingen annan behandling fungerar.

Glöm inte hudvård

Långvarig kontakt med avföringsenzymer och mikroorganismer är en riskfaktor för inkontinensrelaterad dermatit (inflammation och/eller erosion i huden orsakad av exponering av urin eller avföring). Avföring innehåller starka enzymer och frätande element som snabbt kan försämra huden. Det är därför viktigt att, efter att en olycka har inträffat, snabbt få bort avföringen. Rengör huden varsamt med rätt perinealvårdsprodukter och sätt på en skyddande barriärkräm om det behövs.
 

Vad kan du som vårdgivare göra för din patient eller familjemedlem?

Försök att stötta personen du tar hand om för att se till att problemet åtgärdas. Läkare är vana vid dessa situationer och det är viktigt att du får rätt diagnos. När diagnosen är ställd är det lättare att hitta rätt behandling.
 
Tänk på att människor är olika. En person med frekvent läckage kanske behöver en annan produkt än någon vars är mer utspridd. Se till att du hittar en produkt som kan klara av jobbet. Det är viktigt att fastställa en fungerande rutin för toalettbesök och se till att du snabbt tar bort avföringsläckaget. Utför korrekt hudvård och använd en barriärkräm för extra skydd.