Inkontinens innebär att inte kunna kontrollera urin eller avföring, med andra ord ofrivilliga läckage. Det är vanligt och tyvärr undviker många att tala om det. I din viktiga roll kan du hjälpa många kvinnor och män att våga prata om sina besvär och se till att de blir utredda och får rätt behandling . Vi har här samlat fakta om urininkontinens och andra närbesläktade ämnen.
Urinorganen består av två njurar som var och en är kopplad till urinblåsan via urinledare/uretärer. Urinröret/urethra förbinder blåsan med kroppens utsida.
Njurarna filtrerar bort slaggprodukter från blodet och producerar urin. Urinledarna - uretärerna - transporterar urinen från njurarna till blåsan, där den lagras till en mängd av 3-4 dl, varefter blåsan viljemässigt töms och urinen leds ut via urinröret - urethra. En cirkulär muskel kring urinröret, en s.k. sfinkter, styr viljemässigt blåstömningen.
Inkontinens innebär ofrivillig förlust av blås- eller tarmkontrollen. Det finns en rad olika orsaker , t.ex. skador vid födseln, effekter av operationer, nervskador, svaga bäckenbottenmuskler, tumörer, infektioner m.m. Förekommer också i samband med graviditet och förlossning.
Inkontinens förekommer bland barn, män och kvinnor i alla åldrar. Någon gång i livet drabbas 1 av 4 kvinnor och 1 av 8 män.
Graden av inkontinens varierar från, när det gäller urininkontinens, att gälla någon droppe till total oförmåga att hålla urinen. Samma sak gäller analinkontinens, det kan röra sig om allt från svårigheter att hålla gaser eller lite kladd i underkläderna, till total oförmåga att kontrollera avföringen.
Urininkontinens hos äldre ska inte ses som en del av det normala åldrandet även om det blir vanligare med stigande ålder. Bara en liten andel av de äldre genomgår en utredning för sina besvär. En basal utredning behövs för att kunna bota eller förbättra besvären. Vanliga orsaker till urininkontinens hos äldre kan vara:
Vätskeintag: För stort vätskeintag kan vara en bidragande orsak. Försök att minimera vätskeintaget strax innan sänggåendet, undvik urindrivande drycker som tex kaffe och te.
Läkemedelsbiverkningar: Många äldre har långa läkemedelslistor som kan påverka kontinensen negativt. Vätskedrivande mediciner ger exempelvis stora urinmängder och ett behov av tätare toalettbesök. Men även andra mediciner kan påverka kontinensen negativt.
Svårigheter att röra sig: Den fysiska förmågan påverkar då det kan vara svårt att hinna till toaletten i tid om den äldre har svårigheter att röra sig eller svårigheter att få av sig kläderna i tid för toalettbesöket. Det kan vara svårt att få ner en dragkedja eller att öppna knappar i tid när rörligheten är sämre.
Kognitiv förmåga: Vid miljöombyte som t ex vid sjukhusbesök eller vid nya rutiner kan en tillfällig konfusion göra att det är svårt att hitta toaletten. En sådan inkontinens kan vara av övergående karaktär.
Behov av assistans: Den äldre kan ha svårigheter att själv kunna ta sig till toaletten i tid och vara i behov av assistans från någon annan. Det kan också vara svårigheter att själv fixera ett inkontinensskydd rätt. Inkontinens är en av de vanligaste orsakerna till att äldre behöver flytta till ett äldreboende.
Störningar i nervsystemet: Ett flertal diagnoser som är vanliga hos äldre kan ge störningar i de nedre urinvägarnas nervsystem och påverka kontinensen. Exempel på dessa kan vara: Diabetes mellitus, Parkinsons sjukdom, stroke eller demenssjukdomar.
Obstipation: En fylld tarm kan ge besvär med inkontinens både från blåsa och tarm.
Äldre, inkontinenta personer behöver professionell vård, i sina hem eller på äldreboenden. Svårigheter att nå toaletten eller kommunicera behovet av att kissa skapar ett behov av inkontinensvård.
Att uppnå en god inkontinensvård är särskilt viktigt för gamla och svaga personer, eftersom de riskerar att drabbas av allvarliga följder. Det finns en ökad risk för hudproblem och liggsår, infektioner och sömnproblem, för att inte nämna den emotionella stress och de sociala bekymmer som kan uppstå.
Oavsett ålder, är det viktigt att personen genomgår en utredning, får en diagnos och en individuell utprovning av hjälpmedel om det erfordras.
För att återfå eller behålla kontinensen är det nödvändigt med regelbundna toalettbesök och många behöver hjälp med detta. För att identifiera de individuella behoven kan det vara nödvändigt med en kartläggning och målen med toalettassistansen är sedan att förekomma läckagetillfällena.
Vid behov av inkontinenshjälpmedel är det nödvändigt att genomföra en läckagemätning för att kunna förskriva skydd med rätt absorptionskapacitet. För att den äldre ska får rätt typ av skydd är det också viktigt att skydden motsvarar den äldres behov.
