Alzheimers, demens och inkontinens

Hur personcentrerad vård kan hjälpa vårdpersonal att hantera inkontinens hos personer som lever med Alzheimers eller demens.
Vårdpersonal hjälper en vårdtagare att knäppa skjortan på ett äldreboende Vårdpersonal hjälper en vårdtagare att knäppa skjortan på ett äldreboende

Ungefär 49 % av boende på vårdhem lever med demens av något slag.* Alzheimers är den vanligaste formen av demens och kan bidra till 60–70 % av alla fall.** Demens kan påverka minnet och andra kognitiva funktioner, samt påverkar rörlighet och finmotorik. Alla dessa symptom kan leda till inkontinens. Boende kan glömma var de är och varför de befinner sig på en specifik plats. De har i vissa fall inte förmågan att be om ett toalettbesök eller kanske inte upptäcker att de behöver gå på toaletten förrän ett läckage inträffar.

Här är en översikt av sjukdomstillståndet och hur personcentrerad vård kan hjälpa vårdpersonal att hantera inkontinens hos personer med demens eller Alzheimers.

Vad är demens?

Demens är en övergripande term som beskriver olika symptom som uppstår när hjärnan påverkas av sjukdom.

Världshälsoorganisationen WHO definierar demens som ett förvärvat permanent tillstånd av minneförsämring och andra kognitiva särdrag som har funnits i minst sex månader och som påverkar arbete, sociala aktiviteter och så småningom förmågan att leva ett självständigt liv.

Några manliga vårdtagare sitter utomhus och skrattar tillsammans med en sköterska
. Några manliga vårdtagare sitter utomhus och skrattar tillsammans med en sköterska

Vad är demens?

Demens är en övergripande term som beskriver olika symptom som uppstår när hjärnan påverkas av sjukdom.

Världshälsoorganisationen WHO definierar demens som ett förvärvat permanent tillstånd av minneförsämring och andra kognitiva särdrag som har funnits i minst sex månader och som påverkar arbete, sociala aktiviteter och så småningom förmågan att leva ett självständigt liv.

En sköterska i munskydd hjälper en vårdtagare på ett särskilt boende att gå

Demens orsakad av Alzheimers

Mer än hälften av de som lever med demens har Alzheimers. Detta påverkar hjärnan och leder till minnesförlust och förvirring. Dessutom kan vitala funktioner såsom att tänka, förstå och tolka situationer ta längre tid eller hämmas helt.

Andra typer och orsaker till demens

Dessa omfattar vaskulär demens, Lewykroppsdemens, demens vid Parkinsons sjukdom och frontotemporal demens. Ålderdom, diabetes, hjärtsjukdomar och gener kan samtliga vara bidragande riskfaktorer. Kvinnor är också mer benägna att drabbas av demens än män.

En äldre kvinnlig vårdtagare som ler promenerar med en vårdanställd utomhus
. En äldre kvinnlig vårdtagare som ler promenerar med en vårdanställd utomhus

Andra typer och orsaker till demens

Dessa omfattar vaskulär demens, Lewykroppsdemens, demens vid Parkinsons sjukdom och frontotemporal demens. Ålderdom, diabetes, hjärtsjukdomar och gener kan samtliga vara bidragande riskfaktorer. Kvinnor är också mer benägna att drabbas av demens än män.

De tre stadierna av demens

Symptomen på demens skiljer sig åt beroende på vilken typ det rör sig om, vilken del av hjärnan som påverkas och den enskilda personen. Symptomen kan omfatta problem med kognitiva funktioner, orienteringsförmåga, förståelse, beräkningar, inlärningsförmåga, språk och omdöme. Demens utvecklas över tid och kategoriseras enligt följande tre stadier.

*Required fields

Tidigt stadium

Små förändringar i humör och beteende och ökad glömska. Inte sällan kan symptomen vara otydliga och lätt förväxlas med vanligt åldrande.

 Enkel ikon av en äldre person som går med en käpp, inramad i en cirkel.

*Required fields

Mellanstadium

Väldigt glömsk, nedsatt kommunikationsförmåga, svårighet att klara av vardagen.

En cirkulär ikon med blå ram som visar en mörkblå silhuett av en person med handen på huvudet och ett frågetecken ovanför för att indikera en osäkerhet eller undran.

*Required fields

Sent stadium

Beroende av andra för omvårdnad, ovetande om tid och rum, samt oförmåga att känna igen släktingar och välbekanta föremål.

Ikon av en hand som håller ett hjärta – en symbol för omsorg och medkänsla – i en cirkulär ram.

Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD)

Personer med demens får gradvis allt svårare att kommunicera sina behov och förstå sin omgivning. Det här kan i sin tur leda till ett motstånd till att få vård. Hela 90 % av alla med demens drabbas faktiskt av BPSD vilket kan omfatta ångest, apati, rastlöshet, paranoia, hallucinationer och reaktivt beteende. 

Smärta, förstoppning, klåda, sömnbrist, brist på avskildhet och en stressig miljö är faktorer som kan trigga BPSD. 

Eftersom BPSD påverkar livskvaliteten i hög grad är det viktigt att identifiera och minimera dessa utlösande faktorer genom personcentrerad vård.

Vad är personcentrerad vård?

Personcentrerad vård innebär att den boende behandlas som en jämlike. Vårdpersonalen hjälper personen att uppnå ökad självständighet, livskvalitet och välmående, samt tillhandahåller den kunskap, de hjälpmedel och den trygghet som krävs för det. 

Det är viktigt att personer med demens får en vård som präglas av värdighet, medkänsla och respekt så att de kan utveckla sina styrkor och förmågor och leva så självständigt som möjligt och bevara sin identitet så länge det går. 

Lär därför känna den boende, prata med hans eller hennes släktingar och låt den boende bli delaktig i sin egen vård. Att delta i aktiviteter kan förhindra frustration och utmanande beteenden hos den boende. Hantera eventuella symptom genom musik, massage, en aktiv livsstil och genom att tillbringa tid utomhus. Gör en sak i taget, ha tålamod och invänta svar.

Hur kan personcentrerad vård förbättra symptom på demens?

Att hjälpa och uppmuntra patienten till en sund och aktiv livsstil, bibehålla ett socialt nätverk och regelbundna sömnrutiner, kan alla bidra till att förbättra symptom på demens.

Personcentrerad vård förbättrar symptom på demens

Individuell inkontinensvård bidrar till att boende kan leva så självständigt som möjligt. Här är några tips på hur du kan uppnå detta och garantera värdighet, komfort och trygghet för de boende. 

  • Bedöm patientens individuella behov och fastslå anpassade tider för toalettbesök (TENA Identifi eller läckagemätning med hjälp av sensorerT är användbara verktyg) 
  • Var uppmärksam på tecken som kan betyda att den boende behöver gå på toaletten och hjälp till om det behövs 
  • Uppmuntra individens självständighet med hjälp av kläder och inkontinensskydd som är enkla att själv ta på och av, såsom TENA Pants. 
  • Se till att den boende vet hur han eller hon ska ta sig till toaletten. Markera toalett, strömbrytare och toalettsits tydligt. 
  • Lämna toalettdörren öppen och låt det vara tänt på natten för att göra det enkelt att hitta. Du kan också ställa en portabel toalett bredvid sängen på natten. 
  • Se till att personliga hygienprodukter är lättillgängliga så att den boende kan bibehålla god hygien och hudhälsa. 
  • Använd rörelsehjälpmedel som en upphöjd toalettsits och ledstänger.
Produktbild på TENA Pants och TENA Slip

Produkter för inkontinensvård

TENA Pants uppmuntrar till självständighet och att sköta toalettbesöken på egen hand. Produkter med fuktindikatorer bidrar till att man endast behöver byta skydd när det verkligen är nödvändigt. Vissa personer med demens är rädda för vatten, så där kan sköljfria produkter som TENA Tvätthandske och Schampomössa vara behjälpliga. De uppmuntrar individens självständighet och bibehåller god hudhälsa, samtidigt som TENA Hudkräm hjälper till att motverka och vårda torr hud.

Sök bland produkter

Granskad av Josefine Grandin, uroterapeut och distriktssköterska, 2023-06-08

Läs relaterade artiklar