Intervju: Digitalisering i framtidens vård med Axel Nordberg, Phd

iQ Solutions-avdelningen på Essity har i uppgift att utveckla digitala inkontinenslösningar. Axel Nordberg är chef på avdelningen. Han är ingenjör, har doktorerat inom medicinteknik på KTH och har en bakgrund som managementkonsult och entreprenör inom sjukvård. Vi träffade Axel i Stockholm, där han bor med sin fru och tre barn, för att ta reda på vad framtiden innebär för äldreomsorgen och hur TENA förbereder sig för att möta utmaningarna med en åldrande befolkning.

F: Hur tror du att vårdsektorn kommer att förändras med den snabbt ökande äldre befolkningen?

2050 kommer det att finnas nästan en miljard fler människor över 65 än i dag! Redan i dag har vi över 400 miljoner inkontinenta människor i världen och vi vet att förekomsten av inkontinens ökar med åldern. Det här sätter verkligen press på systemet. 

Vi ser att trenden går mot en övergång till vård i hemmet. Det innebär i sin tur en övergång till personer utan vårdutbildning – i själva verket vårdtagarens närstående. De behöver stöd, vilket de berättar när vi frågar dem. 

När vi övergår till vård i hemmet kommer vi att få fler resursintensiva fall på vårdinstitutionerna. Där finns nämligen den utbildade vårdpersonalen som kommer att få en annan typ av arbetsbelastning.

F: Hur har covid-19 påverkat utvecklingen?

Vi har inte direkt sett några nya trender dyka upp i och med pandemin. Däremot ser vi att de pågående trenderna har påskyndats av covid-19. 

Ta anhörigvårdaren som exempel där du förväntas ta hand om din närstående. Det är ingen lätt uppgift och dessutom ska du hålla social distans och egentligen inte träffa personen fysiskt. Så kraven har ökat och trenderna har skyndats på. Hur bevarar man värdigheten och den mänskliga kontakten i vården när detta händer? På TENA har vi valt att tänka om och ta fram nya sätt att tillhandahålla våra tjänster på.

Digitala lösningar är redan en del av dagens vård. Blodsockermätningar är ett exempel. Det som hänt nu är att man kontinuerligt kan registrera blodsockret och agera utefter en uppåtgående eller en nedåtgående kurva, vilket möjliggör förebyggande åtgärder och förbättrar vårdresultaten. 

Jag är övertygad om att vi måste fokusera mer på förebyggande åtgärder. Vi måste även ta med välbefinnande i beräkningen, vilket förstås kommer före allt annat. Om vi kan värna om människors välbefinnande på ett smartare sätt och i ett tidigare stadium kan vi bespara oss mycket behandlingsarbete.

F: Kan du ge ett exempel på när digitala lösningar bidrar till daglig vård och rutiner?

Det finns flera intressanta exempel, som vid oro för malignt melanom. Då kan patienten få hjälp genom att ta ett foto på födelsemärket och få en bedömning på om det bör kollas upp. Interaktionen går mycket snabbare och man slipper boka en massa läkartider.

Jag kan inte låta bli att nämna att vi borde välkomna vår ålderdom. Det finns en norm i samhället som säger att vi borde förhindra åldrandet. Men jag skulle vilja vända på det och säga: ”Det är fint att vi kan bli äldre. Nu välkomnar vi det!” Frågan som vi borde ställa oss är hur vi kan främja ett hälsosamt åldrande. 

Ett exempel: Som vårdtagare på ett äldreboende idag är verkligheten på många platser i världen sådan att man får sin absorberande produkt manuellt kontrollerad och bytt vid behov. Detta tar tid och kan påverka känslan av värdighet. Som anhörigvårdare behöver du dessutom göra detta på en närstående. Kan vi hjälpa dem i processen och öka vårdtagarens värdighet är det väldigt värdefullt.

F: Hur tar TENA sig an utmaningarna?

Vi tar oss an utmaningarna genom att beakta hela vårdkedjan. I vår värld börjar det med välbefinnande. Därefter kommer förebyggande, bedömning, behandling, daglig vård och rutiner och till sist dataregistrering eller uppföljning. 

För en självständig äldre individ som bor hemma kan välbefinnande vara väldigt viktigt. Som vårdtagare på ett äldreboende kanske inte välbefinnande är det viktigaste, utan förebyggande och bedömning blir livsviktigt.

Vår lösning TENA SmartCare Identifi™ är ett bra exempel på ”vårdkontinuitet”. Det är en absorberande produkt med inbyggda sensorer som en vårdtagare får använda i 72 timmar. Efter den tiden får vårdpersonalen en rapport som är individuell för den specifika vårdtagaren. På så sätt kan äldreboendet skapa en individanpassad vårdplan för vårdtagaren. 

Det direkta resultatet blir en mer individanpassad vård där rätt produkter används och där du kan schemalägga toalettbesöken vid rätt tidpunkt. 

Vi har även TENA SmartCare™ Change Indicator – en sensor som du fäster på utsidan av den absorberande produkten. Den sänder en signal om urinnivån till en webbportal och en smartphone. Appen meddelar sedan när det är dags att överväga ett byte och när det inte behövs. 

Därutöver finns även TENA SmartCare™ för anhörigvårdare i hemmiljö och TENA SmartCare™ för institutioner och vårdpersonal. De använder samma plattform men har olika användarsidor. Vid vård av en närstående delar vanligtvis flera släktingar på ansvaret. Men i en institutionell miljö är det snarare tvärtom: där tar färre vårdanställda hand om fler vårdtagare och därför behöver vi visa informationen på ett annat sätt. Även behoven skiljer sig åt.

F: Vad gör ni med informationen som ni registrerar?

Till att börja med underlättar den vårdplaneringen. Informationen kan bidra till att korta ner tiden som vårdtagarna behöver bära produkter där urinmättnaden har nått maximum. Den kan även ge vårdpersonalen vägledning: ”Man slipper att springa hit och dit för att kolla att vårdtagarna är okej”. 

Detta är det första steget. I framtiden kanske vi kan ge rekommendationer om när det är lämpligast att gå på toaletten och börja använda oss av artificiell intelligens. Det är viktigt att poängtera att vårdpersonalen inte ska ersättas, utan få ett utökat stöd genom rekommendationer. Med rekommendationer som sparar tid och förbättrar resultat är det faktiskt möjligt att förbättra situationen för de 80 % av vårdtagarna på äldreboenden som har någon form av inkontinens samt för personalen.

På TENA håller vi på att utveckla en bärbar sensor för urinblåsan som är verkligt förebyggande. Tanken med en bärbar sensor är att mäta mängden urin i blåsan, i stället för produktens fuktighet. Vid vissa indikationer på inkontinens, t.ex. ryggmärgsskador, kan vi faktiskt förutse när en person behöver gå på toaletten innan en inkontinensprodukt behöver sättas in.

F: Vilken påverkan kommer det här att ha på koldioxidavtrycket för sortimentet från TENA?

Jag tror att lösningarna har stor potential att minska koldioxidavtrycket genom att vi använder de mest optimala produkterna vid den mest optimala tidpunkten. I vissa fall minskar vi dessutom behovet av en absorberande produkt, till exempel med den bärbara sensorn för urinblåsan som vi utvecklar.

F: Vilka prioriteringar har TENA när ni fortsätter att utveckla innovationer för framtiden?

Förebyggande åtgärder och att bevara välbefinnandet kommer att bli allt viktigare. Jag tror också att vi kommer att se mer samskapande framöver. För många år sedan levererade ett företag en lösning från A till B, men idag är det mer likt ett ekosystem eller nätverk, där kunden ingår. Detta ökar relevansen. 

Vi vet att inkontinens är en stor utmaning för anhörigvårdare och vårdpersonal, men de handskas utöver det även med demens, näringsfrågor och annat. Därför blir frågan för oss var vi har våra samarbetspartner och hur vi ser till att vara en relevant partner till våra kunder och konsumenter.