Intervju: Digitalisering i framtidens vård med Axel Nordberg, Phd

iQ Solutions-avdelningen på Essity har som uppgift att förnya digitala lösningar för inkontinens. Chef för avdelningen är Axel Nordberg – en ingenjör som doktorerat i medicinsk utrustning på KTH och med en bakgrund som managementkonsult och entreprenör inom sjukvård. Vi träffade Axel i Stockholm, där han bor med sin fru och tre barn, för att ta reda på vad framtiden innebär för äldreomsorg och hur TENA förbereder sig för att möta utmaningarna med en åldrande befolkning.

Vi vet att det år 2050 kommer att finnas nästan en miljard fler människor över 65 än det finns idag! Redan nu har vi över 400 miljoner inkontinenta människor i världen, och vi vet att utbredningen av inkontinens ökar med åldern. Så det sätter verkligen press på systemet.  

Vi ser att trenden går mot ett skifte till vård i hemmet. Och det i sin tur innebär en övergång till outbildade vårdgivare – i princip vårdtagarens närstående. De behöver stöd, vilket de även berättar för oss när vi frågar dem. 

När vi får ett skifte till vård i hemmet kommer vi få fler resursintensiva fall på vårdinstitutioner. Där finns nämligen den utbildade vårdpersonalen, men de kommer få en annan typ av arbetsbelastning.

Om vi tittar på hur pandemin har påverkat trenderna, så ser vi inte riktigt att några nya trender är på ingång. Däremot ser vi att pågående trender snabbt påskyndas av covid-19. 

Ta anhörigvårdaren som exempel. Du förväntas ta hand om din närstående. Det är inte lätt och dessutom ska du hålla social distans och egentligen inte träffa personen fysiskt. Så kraven har ökat, och trenden har skyndats på. Hur bevarar du värdigheten, och hur bevarar du den mänskliga vårdkontakten när detta händer? För att bemöta dessa frågor har vi på TENA valt att tänka om och ta fram nya sätt att tillhandahålla våra tjänster på.

Digitala lösningar är redan en del av dagens vård och omsorg. Ta blodsockermätningar som exempel. Vad som hänt nu är att du kontinuerligt kan registrera ditt blodsocker och sedan agera utefter en uppåtgående eller en nedåtgående kurva. Det här möjliggör förebyggande åtgärder och förbättrar vårdresultaten. 

Jag är övertygad om att vi måste fokusera mer på förebyggande åtgärder. Vi måste även ta med välbefinnande i beräkningen, vilket är ett föregående steg. Om vi kan skydda folks välbefinnande på ett smartare sätt och i ett tidigare stadium, så kan vi spara mycket arbete när det kommer till behandling.

Det finns många intressanta exempel. Vid oro för malignt melanom till exempel, kan patienten få hjälp genom att ta ett foto av sitt födelsemärke och fråga om det är något som kräver ett läkarbesök. Man kan interagera mycket snabbare och behöver inte boka massa möten.

Jag kan inte låta bli att nämna att vi borde omfamna åldrandet. Det finns en norm i samhället som säger att vi borde förhindra det. Men jag skulle vilja vända på det och säga, ”Det är bra att få möjligheten att bli äldre. Låt oss omfamna det.” Frågan som vi borde ställa oss är hur vi kan främja ett hälsosamt åldrande. 

Ett exempel: På särskilda boenden idag så kontrollerar man regelbundet vårdtagarens absorberande produkt manuellt och byter den vid behov. Det tar tid och är ett integritetsintrång. Som vårdgivande släkting behöver du dessutom göra detta på en närstående. Om vi kan förbättra den här processen och öka vårdtagarens värdighet så är det väldigt värdefullt.

Vi tar itu med de här utmaningarna genom att beakta hela vårdkedjan. I vår värld börjar det med välbefinnande. Därefter kommer förebyggande, bedömning, behandling, vårdtjänster och dataregistrering eller uppföljning.  

För en självständig individ som bor hemma kan välbefinnande vara väldigt viktigt. Om du däremot är vårdtagare på en vårdenhet så kanske förebyggande åtgärder och bedömning blir viktigare än välbefinnande.

Vår lösning TENA Identifi™ är ett bra exempel på ”fortsatt omhändertagande”. Det är en absorberande produkt, med inbyggda sensorer, som en vårdtagare på ett särskilt boende använder i 72 timmar. Efter den perioden, skapas en rapport som är individuell för den specifika vårdtagaren. Det gör det möjligt för vårdenheten att skapa en individanpassad vårdplan för vårdtagaren.  

Det direkta resultatet blir en mer individanpassad vård där rätt produkter används och du kan schemalägga toalettbesök vid rätt tidpunkt. 

Sedan har vi även TENA SmartCare™ Change Indicator, som är en sensor som du fäster på utsidan av den absorberande produkten. Den sänder en signal om urinnivån till en webbportal och en smartphone. Appen meddelar sedan när man ska överväga ett byte och när det inte behövs. 

Det finns ett brett utbud av lösningar. Vi har TENA SmartCare™ för anhörigvårdare i hemmiljö, och vi har också TENA SmartCare™ för institutioner – för vårdpersonal. De använder samma plattform, men har olika användarsidor. Vid vård av en närstående delar vanligtvis flera släktingar på ansvaret. Men i en institutionell miljö är det nästan motsatsen: du har många vårdtagare och normalt färre vårdpersonal, så vi behöver visa informationen på ett annat sätt. Deras behov är också av annan sort.

Till att börja med så förenklar det vårdplaneringen. Det kan bidra till att korta ner den tid som vårdtagare behöver använda produkter med uppnådd mättnadsnivå. Men det kan också vägleda vårdpersonal så att de inte behöver kontrollera en vårdtagare som faktiskt är okej.” 

Det här är det första steget. I framtiden kanske vi kan ge rekommendationer om när det är lämpligast att besöka toaletten och börja använda oss av artificiell intelligens. Det är viktigt att poängtera att vårdpersonalen inte ska ersättas utan få ett utökat stöd genom rekommendationer. Med rekommendationer som sparar tid och förbättrar resultat kan du faktiskt förbättra situation för de 80 % av vårdtagarna på ett särskilt boende som lider av inkontinens, samt personalen.

På TENA håller vi på och utvecklar en bärbar sensor för urinblåsan. Och den är verkligen förebyggande. Tanken med en bärbar sensor för urinblåsan är att vi mäter, inte fuktigheten i produkten, utan mängden urin i blåsan. Och vid vissa indikationer på inkontinens som ryggradsskador kan vi faktiskt förutse när de behöver gå på toaletten innan de använder en produkt.

Genom att använda de mest optimala produkterna vid den bästa tidpunkten, och i vissa fall även minska behovet av en absorberande produkt, tror jag att de här lösningarna har stor potential att minska koldioxidavtrycket. Till exempel, med den bärbara blåssensorn som vi utvecklar.

Det kommer bli viktigare med förebyggande åtgärder och att bevara välbefinnandet. Jag tror också att vi kommer att se mer samskapande framöver. Om vi tittar i backspegeln så var det för några år sedan vanligt att ett företag levererade en lösning från A till B. Nu är det mer av ett ekosystem, eller ett nätverk, där kunden är en del av allt. Det ökar relevansen. 

Vi vet att inkontinens är en stor utmaning för anhörigvårdare och vårdpersonal. Men de handskas också med demens, nutrition etc. Så frågan för oss är var vi har dessa samarbetspartner och hur vi kan vara en betydelsefull partner till våra kunder och konsumenter.