Beställ gratis varuprover
Sök efter de bästa produkterna för ditt specifika behov.
Läs om orsakerna
Det är bra om du lär dig mer om faktorerna bakom din närståendes inkontinens. Det kommer att hjälpa dig att förstå personens symtom bättre, så att du kan ge honom eller henne bästa möjliga vård.
Om du inte redan vet vilken typ av inkontinens det rör sig om kan du läsa om de olika typerna här.
Hur urinsystemet fungerar
Alla orsaker till inkontinens påverkar kroppens urinsystem. Låt oss ta en titt på hur det fungerar. Sedan kan du förhoppningsvis se varför det ibland går fel.
Njurarna filtrerar bort matavfall från blodet. Sedan blandar de avfallet med vatten och andra avfallsprodukter för att bilda urin som sedan skickas genom urinledarna till urinblåsan. Urinen lämnar njurarna via urinledarna och samlas sedan upp i urinblåsan – en ballongformad muskelsäck som expanderar. Musklerna kring urinröret är avslappnade under tömningsfasen och håller urinröret öppet. Om vi ska kunna förbli kontinenta behöver vi stöd från musklerna i bäckenbotten och sfinktermuskulaturen. Dessa viktiga muskler hjälper till med urin- och avföringskontinens.
Varför uppstår det fel i urinsystemen?
De finns ingen enda orsak till inkontinens, men det finns gemensamma faktorer. Dessa beskrivs nedan.
Allmänna orsaker
- Försvagade bäckenbottenmuskler. Dessa muskler håller urinröret stängt. När de förlorar styrka och den stödjande funktionen uppstår vissa svårigheter. Enkla aktiviteter som att skratta, hosta, lyfta eller springa kan medföra att urin läcker ut.
- Urinvägsinfektioner. Dessa kan leda till en överaktiv blåsa. Det är ett tillstånd där urinblåsan på felaktigt sätt informerar kroppen om att den behöver tömmas – trängande – även om den inte är helt full. Urinblåsan är inte längre överaktiv när infektionen har behandlas eller försvunnit.
- Övervikt. Detta kan skapa extra tryck på musklerna i buken och bäckenbotten och leda till inkontinens.
- Läkemedel. Inkontinens kan vara en biverkning av vissa läkemedel. Vissa av dem har urindrivande egenskaper som innebär att personen som tar dem behöver kissa oftare.
- Neurologiska blåsrubbningar – dessa kan bero på stroke, demens, diabetes, Parkinsons, multipel skleros eller någon annan typ av hjärnskada. Sådana sjukdomar skadar eller stör nervpassagerna, vilket innebär att de rätta signalerna inte kan skickas mellan hjärnan och urinblåsan.
Hos kvinnor
- Graviditet/barnafödande. Extra vikt som kvinnan bär på under graviditeten kan skapa ett tryck på musklerna i bäckenbotten, ligamenten och urinblåsan. Vävnaderna och kroppsmusklerna påverkas också av graviditetshormoner som gör att kroppen kan expandera i takt med att bebisen växer. Det här gör att bäckenbottenmuskulaturen blir mjukare och mer elastisk för att underlätta förlossningen. Detta kan göra det svårare för muskler och ligament att hålla organen i bäckenbotten på plats. Dessa muskler och ligament sträcks även ut under förlossningen, vilket kan orsaka att stödvävnaden förlängs permanent. Detta är anledningen till att graviditet och barnafödande utgör en risk för inkontinens.
- Klimakteriet. När klimakteriet närmar sig sjunker östrogennivåerna, vilket leder till att musklerna i bäckenbotten försvagas. Detta leder till att vissa kvinnor har försämrad kontroll över sin urinblåsa.
Hos män
- Förstorad prostata. Detta kan bromsa upp eller till och med stoppa urinens passage genom urinröret. Det leder ofta till ett plötsligt behov att kissa.
- Prostataoperation. Om musklerna som styr passagen av urin skadas under en prostataoperation, kan det leda till ansträngningsinkontinens – ofrivilligt läckage när man skrattar, hostar eller deltar i vissa fysiska aktiviteter.
Tala med din läkare om du vill veta mer om orsakerna till inkontinens. Ta reda på vad du kan göra för att hjälpa din närstående.