Alzheimers (AD) är en neurodegenerativ sjukdom som förstör hjärnceller långsamt och progressivt. Sjukdomen är den vanligaste typen av demens och påverkar 60–65 % av alla dementa människor. Den har fått sitt namn efter den tyske neurologen Aloïs Alzheimer som redan 1907 beskrev symtomen och sjukdomens neuropatologiska egenskaper, t.ex. amyloidplack och nystan i hjärnan. AD påverkar minnet och kognitiv funktion, vilket kan leda till förvirring, humörsvängningar och oförmåga att orientera sig i tid och rymd. Sjukdomen är inte en infektion och den är inte smittsam.
AD diagnostiseras oftast hos personer över 65 år, även om den mindre vanliga Alzheimers-varianten med tidig början kan drabba mycket yngre människor.
Tidiga symtom som minnessvårigheter och delvis förlust av vissa kognitiv förmåga kan passera obemärkta i början, både av de som drabbas och av deras närstående. I takt med att sjukdomen fortskrider blir symtomen dock tydligare och då kan de börja störa det dagliga livet. Praktiska svårigheter med dagliga uppgifter som påklädning, tvätt och toalettbesök blir gradvis allvarligare. Det är det sannolikt att en person med AD blir beroende av stöd och hjälp från andra för att utföra sådana uppgifter.
AD orsakar en gradvis försämring av hälsan och har dödlig utgång. Lunginflammation är den vanligast dödsorsaken, eftersom immunsystemet försämras och viktminskning normalt inträffar under sjukdomsförloppet, vilket ökar risken för hals- och lunginfektioner.
Det finns för närvarande inget känt botemedel, men mycket omfattande forskning bedrivs av vetenskapsmän och forskare runt om i världen.