Män och urininkontinens

Eftersom urininkontinens är ett s.k. dolt problem är det många män som aldrig söker hjälp utan lider i det tysta.  Män i alla åldrar kan drabbas.

Förekomsten av urininkontinens bland 50-åriga män jämfört med kvinnor i samma ålder är lägre. Med åldern ökar förekomsten hos män. Problemet är emellertid inte bara en fråga om ålder: inkontinens är direkt relaterat till andra sjukdomar som förstorad prostata, prostatacancer och neurologiska sjukdomar som t.ex. MS, Parkinsons och Alzheimers. I viss utsträckning kan även diabetes och övervikt, liksom andra riskfaktorer, orsaka urininkontinens hos män.

Behandlingarna nedan föreslås för patienter med okomplicerad inkontinens, d.v.s. utan återkommande inkontinens eller inkontinens som har med smärta, hematuri, återkommande infektion, tömningsproblem, prostatastrålning eller radikal bäckenoperation att göra. För patienter som har dessa symptom rekommenderas omedelbar remiss till urolog.

 BEDÖMNING och BEHANDLING

Inkontinens hos män kan delas in i olika symptomgrupper som kan underlätta vid bedömningen. Efterdropp kan avhjälpas med bäckenbottenträning och genom att krama ur eventuell kvarbliven urin. Ansträngningsinkontinens hos män förekommer oftast efter prostataoperationer. Trängningsinkontinens förekommer ofta i samband med prostataförstoring eller godartad prostatahypertropi, hinder eller andra kirurgiska ingrepp som t.ex. tarmresektion. Termen blandinkontinens används när båda symptomen förekommer.

En noggrann historik bör skapas för att fastställa typen av inkontinens, där man observerar eventuella tidigare kirurgiska ingrepp och andra relevanta sjukdomar eller medicinering.

Vid en läkarundersökning bör mage/blåsa undersökas för att utesluta sten, divertikel eller tumörer, rektal- eller avföringsimpaktion. Sakrala och centrala nervsystemet bör undersökas för att utröna det mentala tillståndet och andra neurologiska faktorer. Urinanalys bör göras för att utesluta infektion och hematuri. 

En bedömning av livskvaliteten bör göras för att fastställa hur mycket inkontinensen påverkar individen. Bedöm samtidigt rörlighet och åtkomst till toalett.

ANSTRÄNGNINGSINKONTINENS (POST-PROSTATEKTOMI)

Ansträngningsinkontinens hos män förekommer oftast efter prostataoperation, men också i andra sammanhang. Ofta handlar det om ofrivilligt urinläckage när patienten hostar, springer, hoppar o.s.v., men problemen varierar från person till person. Vissa upplever endast ett mycket litet, sporadiskt urinläckage, sannolikt under en kort tid, medan andra upplever ständiga läckage under längre tid. Många återfår kontinensen helt med rätt behandling.

Behandlingsalternativ

Livsstil

Se över livsstilen vad gäller mat- och vätskeintag, viktminskning och rökning. Överviktiga personer har större buktryck. Rökare hostar mer vilket kan resultera i fler läckage.

• Drick inte för mycket eller för lite. Att minska vätskeintaget för att minska urinen kan skapa ytterligare irritation för blåsan och resultera i infektion.
• Undvik koffein, alkohol och kolsyrade drycker som kan irritera blåsan.
• Se över aktuell medicinering.

Bäckenbottenträning

Bäckenbottenträning är den effektivaste behandlingen vid urininkontinens efter prostatektomi. Många återfår full kontinens, under förutsättning att ingen skada har skett på urinrörets ringmuskel under operation. Biofeedback och elektrostimulering vid bäckenbottenträning bör rekommenderas av en sjukgymnast eller uroterapeut. Forskning har gjorts för att undersöka betydelsen av biofeedback och elektrostimulering vid inkontinens på grund av prostatektomi. Det har visat sig att dessa metoder ofta innebär fördelar.

Träning av urinblåsan

Träning av blåsan kan också vara nyttig efter prostataoperation, om mannen upplever trängning och trängningsinkontinens. En allt större mängd urin hålls kvar i blåsan för ett kontrollerat antal tömningar, i syfte att att öka blåsans kapacitet.  En uroterapeut eller specialiserad sjukgymnast kan hjälpa till med den här träningen.

Medicinska hjälpmedel

Absorberande inkontinensprodukter för män görs i form av suspensoarer,fickor m.m. De flesta engångsprodukter använder en teknik där urinen binds till en gelliknande substans så att den hålls kvar i skyddet och minskar risken för läckage. En ny studie har undersökt hur effektiva olika absorberande inkontinensskydd för män är.

Katetrar kan användas som tillfällig åtgärd, efter operation, eller som långsiktig lösning i vissa fall.

Uridom- eller liknande finns ocksål.

Medicinering och kirurgiska ingrepp (i vissa fall)

Om grundläggande behandling har misslyckats och inkontinensen märkbart stör livskvaliteten måste andra behandlingar beaktas. En urolog bör göra en bedömning i sådana fall. 

TRÄNGNINGSINKONTINENS

Trängningsinkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage i samband med ett starkt behov av att tömma blåsan. Precis som vid ansträngningsinkontinens bör trängningsinkontinens i första hand behandlas med non-invasiva medel. Behandlingsalternativ

Livsstil

• Drick varken för mycket eller för lite. Att minska vätskeintaget för att minska urinen kan skapa ytterligare irritation för blåsan och resultera i infektion.
  
• Undvik koffein och kolsyrade drycker som stimulerar blåsan, liksom alkohol.
  
• Minska i vikt för minskat buktryck och sluta röka, vilket gör att du hostar mindre. Hosta resulterar ofta i mer läckage.
• Inkontinensskydd finns i olika typer och storlekar.

Bäckenbottenträning

Det finns vissa bevis för att förstärkning av bäckenbotten i vissa fall kan hjälpa till att minimera risken för läckage hos män med trängningsinkontinens. Biofeedback och elektrostimulering vid bäckenbottenträning bör rekommenderas av en sjukgymnast eller uroterapeut.

Träning av urinblåsan

Träning av blåsan är mycket effektivt för att behandla trängningsinkontinens. Blåsans kapacitet ökas stegvis, i små kontrollerade steg. Att personen deltar aktivt och är motiverad är viktiga faktorer, liksom att hålla en långsam träningshastighet för att säkerställa maximal framgång.

Medicinska hjälpmedel

Män som upplever ett plötsligt behov av att urinera kan bära absorberande inkontinensskydd utformade för att passa mäns kroppsform. Dessa produkter är oftast engångsskydd och finns i ett antal olika former och storlekar. Individuell utprovning görs av uroterapeut, läkare eller distriktssköterska.

Andra produkter för urinuppsamling och för att hindra urinflödet kan också användas för att förhindra läckage i vissa fall. Katetrar och apparater för att hjälpa män att träna bäckenbottenmuskulaturen eller för att lindra ansträngningsinkontinens kan passa vissa patienter när andra behandlingsmetoder inte är lämpliga. över penis. De töms antingen med påse eller via en ventil.

Andra ingrepp (i vissa fall)

Om behandlingarna ovan inte ger önskad effekt : Gör en ny bedömning och överväg ytterligare ingrepp och remisser. Alternativ från en specialiserad sjukgymnast kan vara fysiska tekniker som t.ex. elektrostimulans och biofeedback.

Medicinering finns även i form av antimuskariner eller antikolinerga läkemedel. Neuromodulering, autoaugmentation, blåsaugmentation samt urindiversion kan också användas.

BLANDINKONTINENS

Blandinkontinens innebär att symptom på både ansträningningsinkontinens och trängningsinkontinens förekommer. Enligt riktlinjer för WHO:s internationella kommitté för inkontinens rekommenderas behandling av det dominerande symptomet först. De vanligaste första behandlingarna för både trängningsinkontinens och ansträngningsinkontinens är ändring i patientens livsstil, träning av blåsan samt bäckenbottenträning. Om dessa tekniker misslyckas eller inte fungerar helt och hållet kan läkemedel ges mot de mest framträdande symptomen som finns kvar. Om även detta misslyckas bör remiss för vidare undersökning följa.

EFTERDROPP

Efterdropp behandlas med bäckenbottenträning för att stärka ringmuskeln kombinerat med att krama ur eventuell kvarbliven urin.

ANDRA FORMER AV INKONTINENS

Det finns andra former av inkontinens som kanske inte passar in i kategorierna ovan.

• Överrinningsinkontinens: Som namnet antyder finns ett konstant flöde av urin, som om blåsan "svämmar över". Detta orsakas vanligtvis av en mekanisk tilltäppning, till exempel avföringsimpaktion, förstorad prostata, nervskada eller en abnormalitet i urinröret eller blåsan.
• Funktionell inkontinens: Oförmåga att hinna fram till toaletten i tid antingen på grund av handikapp (fysiskt eller psykiskt) eller ålderdomssvaghet.