Ordlista

Ansträngningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens innebär ett ofrivilligt urinläckage (försvagad blåsa) vid fysisk ansträngning.  Det kan inkludera fysiska ansträngningar eller när man hostar, nyser eller skrattar. Det handlar oftast om små mängder urin, men det beror helt på hur full blåsan är när buktrycket inträffar.  Ansträngningsinkontinens är generellt kopplad till en försvagad bäckenbottenmuskulatur och det kan vara ett resultat av fysiska förändringar under graviditet, förlossning eller klimakteriet. Ansträngningsinkontinens hos kvinnor kallas även stressinkontinens. 

Bäckenbottenmuskler

Bäckenbottenmuskulaturen är en grupp muskler som sitter längst ner i bukhålan. De sitter mellan blygdbenet (längst fram) och din ryggradsbas (längst bak). De stödjer även upp urinblåsan och tarmarna. Försvagning av dessa muskler kan leda till problem som urininkontinens och avföringsinkontinens, om ändtarmens slutmuskel är påverkad.

Bäckenbottenträning

Bäckenbottenträning inkluderar sammandragning och avslappning av bäckenbottenmuskulaturen för att förbättra urinblåsans stöd och urinrörets slutningstryck.  Det bästa du kan göra för att minska risken för alla typer av inkontinens är att stärka bäckenbotten. Bäckenbottenövningar kallas ibland för knipövningar.

Blandinkontinens

Detta är, precis som det står, blandade symptom som normalt består av en kombination av ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. Det akuta behovet av att tömma urinblåsan gör att urinblåsan dras ihop, men bäckenmuskulaturen är inte tillräckligt stark för att förhindra att den töms. Detta händer ofta samtidigt hos kvinnor.  Om du råkar ha båda typerna är det normalt den ena som orsakar mer problem än den andra. Därför bör du fokusera på att hantera det mest akuta symptomet först.

Blåsdagboken

Även känd som dagboken för vätskeintag och blåsaktiviteter. Mängden vätska du dricker kommer att ha en direkt inverkan över mängden producerat urin. Genom att föra dagbok i tre dagar om hur ofta man kissar, vilken mängd, samt hur mycket man dricker, vilken typ av drycker det rör sig om och när de intas, kan hjälpa både testpersonen och läkaren att bedöma nivån och typen av urininkontinens det rör sig om och se vilken behandling som krävs. Om personen exempelvis behöver tömma blåsan fler än 8 gånger på 24 timmar kan det vara ett tecken på trängningsinkontinens eller något annat besvär som måste diagnostiseras fullt ut och sedan behandlas.

Blåsträning

Blåsträning är en beteendeteknik som har utformats för att öka blåsans kapacitet och minska urineringsfrekvensen. Med tiden minskar irritationen i urinblåsan och den kommer att kunna hantera större mängder urin. En blåsdagbok (även känd som dagboken för vätskeintag och blåsaktiviteter) är det första steget till att bedöma trängningsinkontinens och för att se om det finns ett behov av en kurs i blåsträning.

Dermatologiskt testade

Processen för att testa att produkterna är hudvänliga sker under verkliga förhållanden.

Efterdropp

Efterdropp är ett begrepp som ofta används när personer beskriver ofrivilligt urinläckage direkt efter avslutad urinering. För män händer det ofta när de lämnar toalettstolen och för kvinnor ofta när de ställer sig upp från toalettstolen. Detta är även vanligt i samband med förstorad prostata eller svaga bäckenbottenmuskler.

Enures

Enures är ett ofrivilligt urinläckage. Om inkontinensen sker nattetid i sömnen kallas det för nattlig enures.

Förstoppning

Förstoppning definieras normalt som att man har svårt att få ut avföringen, en försenad avföring eller om man har ont när avföringen ska ut. Avföringen behöver inte var hård för att detta ska hända. Det är ganska vanligt i barndomen.

Funktionell inkontinens.

Detta är att inte hinna till toaletten i tid på grund av svårigheter orsakade av fysiska eller psykiska sjukdomar eller miljömässiga barriärer.  Det kan vara fysiska funktionsnedsättningar relaterade till åldrande eller andra funktionsnedsättningar, som att man inte hinner ta av kläderna tillräckligt snabbt eller att man inte förflyttar sig från rullstolen till toan tillräckligt snabbt. Miljömässiga hinder för att nå toaletten i tid kan vara ett långt avstånd för att nå toaletten i tid, eller att personen är förvirrad och inte hittar till toaletten. 

Inkontinens

Inkontinens eller att vara inkontinent kan avse både urininkontinens och avföringsinkontinens.

Inkontinensbehandlingar

Det finns många typer av behandlingar och metoder mot urininkontinens. En behandling är ett livsstilsingrepp som stärker bäckenbottenmuskulaturen, som till exempel blåsträning eller bäckenbottenträning. Förändring av vätskeintaget och tömningsrutiner eller viktminskning kan också ofta hjälpa.

Irriterad blåsa

Irriterad blåsa är en beskrivning av flera olika problem som är förknippade med trängningsproblem. Det innebär inte inkontinens utan endast att du måste urinera ofta. En irriterad blåsa, ibland även kallad överaktiv blåsa, innebär normalt sett att du har en hög daglig urineringsfrekvens och även ofta nokturi. Kom ihåg, det är normalt att tömma blåsan mellan 4–8 gånger per dag. 

Känslig blåsa

Används ofta för att beskriva små urinläckage.

Klimakteriet

Perioden som markerar att mensen upphör permanent.

Kontinensvård

Kontinensvård är att hjälpa en person att kontrollera sin urinblåsa eller sin tarmfunktion. Detta innebär att identifiera orsakerna till inkontinensen (om den är temporär eller kronisk). Det inkluderar även att tänka på miljömässiga faktorer och det stöd som krävs samt att undersöka om det finns några underliggande faktorer som orsakar inkontinensen. För att fastställa mål och göra en vårdplan för förbättring. Kontinensvård främjar kontinens och strävar efter att ytterligare kunna förebygga inkontinens med individanpassade vårdrutiner, toalettbesök och ibland även inkontinensprodukter.  

Miktion

Att kissa (miktera eller kasta vatten).

Neurogena blåsproblem

Många muskler och nerver samarbetar för att hålla tätt och effektivt kontrollera tömningen av urinblåsan. En skada på hjärna, ryggmärg eller nerver kan påverka kommunikationen mellan hjärna och blåsa. Detta resulterar i en oförmåga att kontrollera urinblåsan eller att den inte töms ordentligt. 

Nokturi

Det är när du behöver kliva upp en eller flera gånger på natten för att urinera.

Överaktiv blåsa

En överaktiv blåsa är en vanlig beskrivning av ett stort antal problem som hör samman med trängningsbesvär. Det innebär inte inkontinens utan endast att du måste urinera ofta. En överaktiv blåsa innebär normalt sett att du har en hög daglig urineringsfrekvens och även ofta nokturi. Kom ihåg, det är normalt att tömma blåsan mellan 4–8 gånger per dag. En överaktiv blåsa är vanligare hos äldre personer och hos kvinnor.

Överrrinningsinkontinens

Överrinningsinkontinens inträffar när urinblåsan inte kan tömmas helt och fylls av resturin. Urinrörsobstruktion och/eller en utsträckt blåsmuskel som fylls över sin kapacitet kan orsaka överexpansion av blåsan och orsaka ofrivilliga läckage. Prostataförstoring hos män är en vanlig orsak till överrinningsinkontinens. Men det kan även finnas andra orsaker till detta, bland annat nervskador.

Resurin (residualurin)

Urin som fortfarande finns kvar i blåsan efter urinering. 

Sängvätning

Sängvätning eller nattlig enures är ofrivillig urinering i sömnen efter åldern när man förväntas hålla sig torr på natten.  Nokturi är att man nattetid känner ett frekvent urineringsbehov.

Trängningsinkontinens

Trängningsinkontinens kallas även överaktiv blåsa och syftar på överaktivitet i blåsans detrusormuskel.  Den här muskeln skapar ett ökat trängningsbehov som med liten eller helt utan förvarning ofta efterföljs av ett urinläckage. I svåra fall kan mängden urin som läcker ut vara stor. Vissa märker att urineringsfrekvensen ökar, vilket innebär att man måste urinera oftare än de normala 4–8 gångerna per dag. Detta kan inkludera ett eller flera toalettbesök per natt (även kallat nokturi). I vissa fall kan man träna upp blåsan för att minska urineringsfrekvensen. Blåsträning kan även hjälpa till att undvika det nattliga urineringsbehovet.

Urinläckage

Urinläckage (även känt som försvagad urinblåsa) är när det är svårt att kontrollera blåsan, vilket resulterar i ett ofrivilligt urinläckage. Det finns många olika orsaker till urinläckage hos kvinnor och män. Den korrekta medicinska terminologin för urinläckage är urininkontinens.

Urinretention

Urinretention beror på svårigheter att tömma blåsan och innebär att det fortfarande finns urin kvar i blåsa efter urinering. Detta kan orsakas exempelvis av en förstorad prostata.  Symtom på att blåsan har tömningssvårigheter kan vara ett svagt urinflöde, som skulle kunna inkludera ett avbrutet flöde, en stor ansträngning eller att det tar lång tid att urinera och att få igång flödet. Eftersom blåsan fortsätter att vara full kan detta leda till överrinningsinkontinens.

What are cookies?

Lorem ipsum dolor sit amet lorem ipsum dolor sit amet lorem ipsum dolor sit amet.