Ordlista

Ansträngningsinkontinens innebär ofrivilligt urinläckage (urininkontinens) i samband med fysisk påfrestning.  En sådan påfrestning kan vara fysisk träning men även hostningar, nysningar eller skratt. Ansträngningsinkontinens innebär ofta små urinläckage, men det beror på hur full blåsan är när buktrycket ökar. Ansträngningsinkontinens hänger i allmänhet samman med försvagade bäckenbottenmuskler, vilket kan bero på en fysisk förändring under gravididet, barnafödande och klimakteriet. » Läs mer 

Blandinkontinens innebär en blandning av symtom. Det är vanligtvis en kombination av stressinkontinens och trängningsinkontinens. Om du har båda typerna ger ofta den ena mer problem än den andra och då är det bra att fokusera på att ta hand om de vanligaste inkontinenssymtomen först. » Läs mer 

Kallas också för urineringsdagbok. Att föra bok över hur ofta och mycket du kissar och hur mycket du druckit varje dag kan hjälpa dig och den sjukvårdspersonal du träffar att bedöma graden och typen av urininkontinens du lider av och vilken behandling som krävs. » Läs mer 

Blåsträning är en beteendeteknik som kan användas för att öka blåsans förmåga att hålla större volymer urin och göra att man inte behöver kissa lika ofta. Över tid retas inte urinblåsan lika lätt och kan lättare klara att hålla större volymer urin. En blåsdagbok (kallas även urineringsdagbok) är det första steget för att utreda trängningsinkontinens och ta fram en blåsträningsmetod. » Läs mer 

När man ska bajsa är det meningen att bäckenbottenmusklerna ska slappna av för att låta ändtarmen tömma sig. Medan bäckenbottenmusklerna slappnar av, dras musklerna i buken samman för att hjälpa till att trycka ut avföringen. Hos personer med bäckenbottendysfunktion har bäckenbottenmusklerna en tendens att dra sig samman i stället för att slappna av. När detta händer i samband med ett försök att tömma tarmen kommer dessa personer att trycka emot en omedgörlig muskelvägg. » Läs mer 

Bäckenbottenmusklerna (eller bäckenmusklerna) är en grupp muskler inuti bäckenet som bildar en bottenplatta mellan dina ben.  De sträcker sig mellan pubisbenet (framtill) och början på ryggraden (baktill). Om dessa muskler försvagas kan det leda till problem som urininkontinens och, om ändtarmens slutarmuskel också är påverkad, avföringsinkontinens. » Läs mer 

Bäckenbottenträning innebär att dra samman och slappna av bäckenbottenmusklerna för att förbättra stödet runt blåsan och slutningstrycket i urinröret. Bäckenbottenträning har visat sig vara mest användbar vid stressinkontinens och blandinkontinens, men kan även ge goda resultat vid trängningsinkontinens. » Läs mer 

En process för att garantera att produkter är hudvänliga vid verkliga förhållanden. » Läs mer 

Efterdropp (kallas också post-miktionsdropp) är när blåsan inte tömmer sig helt och fortsätter att läcka efter urinering. Detta är också vanligt vid förstorad prostata eller försvagade bäckenbottenmuskler. Efterdropp behandlas med en kombination av bäckenbottenträning för att stärka slutarmuskeln och urkramning efter tömning. » Läs mer 

Enures (som också kallas sängvätning) är ofrivillig urinavgång. När det sker nattetid i sömnen kallas det för nattlig enures. » Läs mer 

Detta är när man inte hinner till toaletten i tid på grund av svårigheter som orsakas av fysiska eller psykiska sjukdomar. » Läs mer 

Oavsett om du själv lider av urininkontinens eller om du arbetar inom inkontinensvården (som ibland kallas kontinensvård), finns det inkontinensprodukter och behandlingsalternativ som verkligen hjälper. » Läs mer 

Inkontinens eller att vara inkontinent kan gälla både urininkontinens och avföringsinkontinens. » Läs mer 

Det finns många typer av rekommenderade behandlingar och metoder för urininkontinens. En metod är att förändra sin livsstil, såsom med blåsträning eller bäckenbottenträning som stärker dina bålmuskler. Ofta hjälper det också att ändra sitt vätskeintag och tömningsmönster. Även viktnedgång kan hjälpa.  » Läs mer 

Irriterad blåsa är när urinblåsan dras samman kraftigt och musklerna runt urinröret (röret som leder urinen från blåsan) inte kan hålla emot urinavgång. » Läs mer 

Den period som innebär att kvinnans menstruationer upphör för gott. » Läs mer 

Att urinera (tömma blåsan eller kissa). » Läs mer 

Skador på nerverna på grund av sjukdomar kan påverka kommunikationen mellan hjärnan och urinblåsan. Detta kan leda till kontinenskontrollsvårigheter som oförmåga att hålla urin eller svårigheter att helt tömma blåsan. » Läs mer 

Post-miktionsdropp (kallas också efterdropp) är när blåsan inte tömmer sig helt och fortsätter att läcka efter urinering. Detta är också vanligt vid förstorad prostata eller försvagade bäckenbottenmuskler. Efterdropp behandlas med en kombination av bäckenbottenträning för att stärka slutarmuskeln och urkramning efter tömning. » Läs mer 

En körtel hos män som sitter precis under urinblåsan runt urinröret. Prostatan avger en vätska i samband med utlösning. Hos äldre män händer det ofta att prostatan börjar växa och blockerar urinröret. Ett symtom på detta är svag urinstråle, vilket även är känt som problem med att tömma blåsan eller ofullständig blåstömning. » Läs mer 

Sängvätning (som i medicinska termer kallas enures) är ofrivillig urinavgång. När det sker nattetid i sömnen kallas det för nattlig enures. » Läs mer 

Torr överaktiv blåsa är när urinblåsan dras samman kraftigt och musklerna runt urinröret (röret som leder urinen från blåsan) inte kan hålla emot urinavgång. » Läs mer 

Trängningsinkontinens som också kallas torr överaktiv blåsa (torr ÖAB) innebär att urinblåsans detrusormuskel är överaktiv. Det leder till ökat behov av att kissa, ofta mycket plötsligt, och följs ofta av ett urinläckage. I svåra fall kan urinläckaget vara stort. » Läs mer 

Om du har en underaktiv blåsa håller den mycket mer urin än normalt. Eftersom du inte känner när blåsan är full inträffar små urinläckage när trycket på blåsan ökar. » Läs mer 

Urineringsdagbok kallas också för blåsdagbok. Att föra bok över hur ofta och mycket du kissar och hur mycket du druckit varje dag kan hjälpa dig och den sjukvårdspersonal du träffar att bedöma graden och typen av urininkontinens du lider av och vilken behandling som krävs. » Läs mer 

Vid urininkontinens har man svårt att kontrollera urinblåsan, vilket kan leda till urinläckage eller att man kissar på sig. Det finns flera underliggande orsaker till urininkontinens hos både män och kvinnor. » Läs mer 

Detta är en av orsakerna till inkontinens. Urinretention innebär svag urinstråle, vilket kan inkludera avbrott i strålen, krystning och startsvårigheter (en fördröjning mellan att man börjar försöka urinera innan själva flödet börjar). Eftersom blåsan förblir full kan detta leda till inkontinens. » Läs mer 

Överaktiv blåsa är när urinblåsan dras samman kraftigt och musklerna runt urinröret (röret som leder urinen från blåsan) inte kan hålla emot urinavgång. » Läs mer 

Vid detta tillstånd förekommer ett kontinuerligt eller periodiskt urinflöde som vanligtvis orsakas av en blockering eller nervskada. » Läs mer