Stefans berättelse om prostataproblem

Jag tappade självförtroendet när prostataproblem orsakade urinläckage Det var en svår tid, men min läkare stöttade mig.

Jag heter Stefan. Jag är 52, anser mig vara i ganska god form och har sunda vanor. För ungefär ett år sedan fick jag diagnosen prostataförstoring, en sjukdom som är relativt vanlig hos män och som enkelt behandlas. Min läkare sa att det var en "rutinoperation", så jag var inte särskilt orolig.

Efter operationen verkade allt normalt till en början. Men en dag när jag körde hem från arbetet kände jag något varmt och blött i knät. Jag drabbades av panik, och blev orolig att jag hade blivit sjuk igen.

Jag övervägde att berätta för min fru, Lena, men bestämde mig för att det var min sak att lösa problemet. Ingen bra idé. Jag förvandlades snabbt till en annan person när jag var med familjen och bland kollegor – försvann ständigt eller gömde mig för att jag skämdes.
Tills Lena en dag berättade för mig att hon visste vad som pågick. Hon lugnade mig och föreslog att jag skulle kontakta min läkare igen. Naturligtvis hade hon rätt. Det kändes som om någon hade lyft en stor sten från mina axlar.

"Du är inte ensam", sa läkaren. Mina problem visade sig vara ganska vanliga efter prostataoperationer. Han förklarade för mig att inkontinensskydd kunde hjälpa, men jag kunde inte sluta tänka: "Jag kommer att bli tvungen att ha blöja på mig!"

Idag vet jag att bra skydd är både osynliga och säkra. Visst kändes det lite ovant först, men när du väl har hittat rätt skydd glömmer du snart bort att du har det på dig. Det bästa av allt är att jag har sluppit all oro över lukt och läckage.

Skydden är flexibla, läckagesäkra och fräscha – luktkontroll är ett måste – och känslan av säkerhet och kontroll är fantastisk. Inget mera smygande, inga mera skamkänslor och livslögner. Jag känner mig så mycket mer avspänd på alla plan, och även om jag så klart önskar att jag slapp läckage är jag glad att få forsätta leva livet som vanligt.